Armbanden från Kisra


Efter att Quraish enats om att döda Allahs Sändebud flydde han tillsammans med Abo Bakr till Medina. Quraish hade utlovat en belöning på 100 kameler (idag är en kamel värd ungefär 10.000 kr) till den som hittade Profeten, död eller levande. Många män gav sig ut i öknen för att leta, en av dessa hette Suraqah bin Júshum. Ett rykte nådde Suraqas öra om två män som setts gående ute i öknen. Utan att säga något till de andra förberedde han sin häst och gav sig av för att fånga männen. Han galopperade snabbt mot havet, där Abo Bakr och Allahs Sändebud synts till. 
Abo Bakr såg bakåt hela tiden, han oroade sig för att de skulle tillfångatas. Allahs Sändebud var helt lugn medan han läste den Heliga Quran. Suraqah har själv berättat om det som hände när han kom ifatt dem;
’När jag närmade mig dem snavade min häst och jag föll av. Jag tog fram mina lyckopilar för att dra lott om jag skulle skada dem eller inte, men resultatet blev inte det jag önskat mig. Jag steg upp på min häst och fortsatte galoppera utan att bry mig om spådomen. När jag hörde Profetens recitation av Koranen började benen på min häst sjunka ner i sanden och jag föll av. När hon äntligen kommit ur den lösa sanden började sanden damma likt rök. Jag tog fram mina lyckopilar för att dra lott ännu en gång, resultatet blev igen det jag inte önskat. Jag ropade åt de två att de kunde känna sig säkra. De stannade och jag steg upp på min häst. Nu förstod jag att Allahs Sändebud skulle segra, så jag sa; ”Ditt folk har utsatt en belöning av samma värde som blodspengar (100 kameler) på ditt huvud”. Jag informerade dem om alla planer som smitts mot dem, och erbjöd dem mat och varor, men de ville inte ta emot något. Profeten sa endast till mig, ”Säg inget till någon om oss.”

Suraqah som nu fruktade för sitt eget liv bad att få ett brev som försäkrade hans säkerhet från muslimerna i framtiden. Allahs Sändebud sa, "Vad säger du om den dagen då du kommer bära armbanden från Kisra." Det fanns bara en Kisra och alla visste vem han var, trots det var orden så främmande att Suraqa sa, "Kisra?" 
"Ja, Kisra, Hermuz son." Dessa armband var väldigt berömda, på samma sätt som vi alla känner till Kronjuvelerna idag. Dessa stora armband bars av de Persiska kungarna. De var så stora att de bara lade handen i dem för att visa sin makt. Att Allahs Sändebud som var förföljd och stod på randen till lönnmord gav detta löfte lät väldigt konstigt. 

Det dröjde många år men en dag nådde muslimerna det land som Suraqa levde i. När han stod öga mot öga med döden drog han fram det gamla dokumentet med Profetens löfte, med Allahs hjälp räddade det hans liv. 

Suraqa blev muslim och när Umar blev khalifah anslöt han sig till truppen som erövrade Persien. Persiens rikedomar fördes till Umar när slaget var över. Bland krigsbytet fanns de berömda armbanden. Umar kallade till sig Suraqa ibn Malik. Han bad honom ta på sig armbanden och berätta för folket om Profetens ord. Det var den dag då Profetens ord blev sanna, en enkel beduin från den karga öknen bar armbanden från Kisra. Smycken som var kända i när och fjärran - ett löfte som Profeten avlagt årtionden innan. (Berättat på en audio av Anwar al-Awlaki


Kommentarer

Populära inlägg